Färgerna på spelbrickorna är uppdaterade med tanke på färgblindhet. Jag har använt Color Oracle (Mac) för att prova ut färgerna. Hänsyn är tagen till Deuteranopia, Protanopia och Tritanopia.

Edit 2010-09-18

Jag testkör FlashDevelop nu och det känns lätt att komma igång med. Sedan FlashDevelop version 3.1.1 finns en fungerande profiler att leta minnesläckor med. Profilern aktiverar man genom att visa dess fönster med ”View>SWF Profiler” och markera autoaktivering etc i fönstrets knapprad. Knappen ”RunGarbage collector” är hett efterlängtad.

Och så fick Click2UDrop hemmasnickrade ljudeffekter på kuppen.

Med ljudeffekter

Utan ljudeffekter

Varje klick på fel färg lägger till en straffsekund på totaltiden så det gäller att vara noga.

Click2UDrop är ett flashspel vi gjorde som labövning under mina studier i ActionScript 3 nu i våras. När jag installerade om Eclipse idag och lade in Flex SDK var jag ju tvungen att använda något nyttigt för att se om kompilatorn fungerade

Själva värdeskapandet är en symbios där den ena parten inte kan ”överutnyttja” situationen utan att själv ta skada. Ett exempel på detta är Facebooks image som i alla fall fått sig en liten törn av sina experiment med publiceringsinställningar och tredjepartsdelning av användarnas data. Förtroende är ett viktigt kapital att förvalta i Webb 2.0. På samma sätt kan en användare på Facebook ”spamma sig omöjlig” gentemot sin umgängeskrets.

Utan människor skulle inte kommunikationsteknikens utveckling och de funktionsrika gränssnitten funnits så dessa är underordnade de sociala inslagen tycker jag. Den viktigaste komponenten för värdeskapande enligt Webb 2.0 är därför det aktiva deltagandet från de enskilda användarna. Tekniken ser jag som den trögrörliga delen av Webb 2.0.

Den sociala kommunikationen är mer flyktig och oförutsägbar. Det är här som de mänskligt viktiga värdena finns. De digitala mäklarnas tid är här. Genom att möjliggöra informationsutbyte mellan människor lägger de grunden för gemenskap. I gemenskap med andra kan man skapa förutsättningar för ett bättre samhälle. Webb 2.0 ger oss möjligheter att tillsammans arbeta med saker som betyder något. Eller som Tim O´Reilly säger: ”Are we working on the right things?” (@ 10:10 in i filmen).

Pengavärde kan skapas genom olika affärsmodeller, men om vi ser förbi dessa värden ser jag andra långtgående och välståndsskapande värden av webb 2.0. Med mer lättillgänglig information och öppna verktyg för att utbyta samt skapa ny information ökar transparensen i samhället. I takt med att transparensen ökar kan också det demokratiska samtalet föras på ett mer tillgängligt ”digitalt torg”. De som inte är uppkopplade kan i och för sig inte effektivt delta i detta samtal.

Om vi går tillbaka till hur företag kan använda sig av Webb 2.0 för att skapa värde kan följande områden bearbetas. Först har vi informationen. Bygg upp en informationsmängd som är svår för konkurrenter att återskapa. Se till att användarna hela tiden kan bygga på informationen åt dig samtidigt som de tillgodoser sina egna behov av att dela med sig och kommunicera. På det viset behåller du lättare försprånget gentemot dina konkurrenter i fråga om informationsmängd samtidigt som dina användare får ett utbyte av din tjänst. Vi kan även kalla detta ”soft lock-in” eftersom det blir allt svårare att flytta bort från din tjänst ju mer ens data och vänner är hopkopplade. Det kan låta hårt att säga att man medvetet låser in sina användare, men användarna förstår oftast detta marknadsspel. Så länge de upplever att företaget erbjuder en bra tjänst och lyssnar på deras synpunkter har de lätt att se förbi detta. Jag tycker att Google mail är ett bra exempel när de utöver det frikostiga lagringsutrymmet även erbjuder ”mejlchatt”. Mejlen är inte längre bara mejl utan även en samtalstråd som försvinner om man flyttar till en annan mejltjänst. Ett annat exempel är återigen Google där insamlad sökdata kan användas av Google men även av den enskilde användaren för att spåra de egna sökmönstren. Ett bra exempel på transparens gentemot användaren.

På tekniksidan bör man skilja data från layout och ta vara på API-tänket. Även om man inte erbjuder den egna datan eller användarnas data till öppen användning så kan man lättare göra sin egen tjänst modulär och använda sin data på ett mer effektivt sätt. Det ger möjligheter till användaranpassning dels i form av hur innehållet kan presenteras och dels genom att öppna upp för publicering och kommunikation över fler kanaler. Resultatet är att företaget kan reagera snabbare på tekniska förändringar hos olika plattformar samt att användaren får en möjlighet att styra hur det personliga gränssnittet ska nås och se ut. Företaget har alltså större möjligheter att ”leverera” sin tjänst till den plats där användaren fysiskt och mentalt befinner sig. Till exempel kan man som användare använda mobiltelefonen för att snabbt samla in och ladda upp bilder och text när man är ute, och sedan läsa ikapp och kommunicera med vännerna hemma framför datorn där man har en större skärm och bättre översikt.

Slutligen vill jag ta upp den effekt som ”långa svansen” har. Det kan vara lättare att lönsamt bita sig fast i en liten och obskyr nisch än att försöka att tillgodose många smaker. För en webshop kan det alltså vara enklare att göra sig sökbar och att samla en engagerad skara kunder genom att begränsa sig starkt. Ett exempel skulle kunna vara att enbart leta upp dekorativa stenar från Skandinavien och bygga ett community kring detta än att erbjuda prydnadssaker för alla. Hmmm, kanske vore något att ta tag i förresten?

Två frågor som mycket väl skulle kunna komma från en viss person jag brukar ”internetsupporta”, mest via telefon. Här är mina svar med utgångspunkt i boken ”Unleashing Webb 2.0” av Gottfried Vossen och Stephan Hagemann.

Hörrudu – hur vet jag att något är Webb 2.0?

Webb 2.0 är ingen fastslagen standard. Det finns ingen definitiv lista att pricka av mot för att veta att något är ”Webb 2.0″. Begreppet introducerades runt 2005 som rubrik för en arbetshypotes kring webbens nuläge och framtida utveckling (http://oreilly.com/web2/archive/what-is-web-20.html). Sedan dess har begreppet Webb 2.0 allmänt kommit att användas som samlingsbegrepp för en användning av internet där de enskilda människorna är mer aktiva och deltagande än ”före 2.0″. Det finns de som ifrågasätter att de beskrivna teknikerna och användningsområdena getts ett ”exakt” men samtidigt oprecist versionsnummer. Tim O’Reilly besvarar kritiken med förklaringen att versionsnumret inte är tänkt att förklara ett visst utvecklingssteg. Begreppet Webb 2.0 har helt enkelt slagit rot med tiden och fungerar numera som vedertagen etikett för den kvalitativt annorlunda känslan som senare års webbanvändning ger.

En viktig bas för webbens utveckling är att internets kapacitet har gått mot bättre prestanda i form av högre överföringshastigheter och mer lagringskapacitet. Våra persondatorer och på senare tid mobiltelefoner har utvecklats i samma riktning. Detta har bidragit till att allt mer information nu kan digitaliseras för att lagras på och sändas genom internet.

Vossen och Hagemann har definierat tre huvudområden som begreppet Webb 2.0 är uppbyggt av. Dels utvecklingen av webbtekniker för att hantera informationsflöden mellan webbservrar och användarnas webbläsare såväl som mer funktionsrika användargränssnitt. Dels den kreativa utvecklingen med nya sätt att kombinera webbteknik och information för att skapa tillämpningsområden i form av webbtjänster. Slutligen den sociala dimensionen där den enskilda anvädaren på ett mer aktivt sätt än tidigare deltar genom att kommunicera och dela med sig av sin digitala information till andra användare.

Jaha, men vad är det för speciellt med Webb 2.0 då, internet har ju funnits sedan 70- talet?”

• ”Internet” och ”webben” är inte en och samma sak.

Internet är i grunden uppbyggt av flera olika tekniker. Som exempel är epost och webben två olika tekniska tillämpningar som använder ”kanalen internet”. Förenklat kan vi säga att epost går ut på att kommunicera genom att skicka meddelanden över internet. En webbsida måste man däremot själv söka upp och den består av information samt länkar till ytterligare information.

Det vi idag kallar ”webben” började ta form först runt 1995 när webbläsarna började kunna visa annan media än text. Till en början bestod webben mycket av envägskommunikation i form av webbsidor utan direkta möjligheter till kommunikation direkt på sidan. I takt med att allt fler ”kopplade upp sig” och webbtekniken för publicering förbättrades började nya tjänster som webbshoppar och forum bli vanligare. Användare har gradvis blivit alltmer vana att kommunicera via webben. Idag är sociala nätverk som Facebook och Myspace vardagsmat. Vi är inte heller beroende av något annat program än en webbläsare på vår dator för att kunna använda webbtjänsterna.

Det speciella med Webb 2.0 är att webbaserade tjänster som blandar Vossen och Hagemanns tre huvudområden bildar funktionsrika tjänster där användarna själva styr över informationen. En användare kan dela ut egen privat information och ta del av andra användares information. Användarnas informationsutbyte bildar sociala webbaserade nätverk som i sin tur kan ingå i och påverka andra informationsmängder och nätverk på webben.

Anders Steiner och Bengt Sändh på VisFestivalen i Västervik 2010. En av de bilder som blev resultatet av deras duell ser du på Anders Steiners fotoblogg. Både Anders och Bengt har fotograferat länge och är antagligen så vana vid sina kameror att den egna utrustningen inte var deras primära locus of attention. Anders primära LOA kan mycket väl ha varit Bengts externa blixt med tanke på att bilden han publicerade var på Bengts blixtrande kamera. I så fall bildade Anders och Bengts blixt tillsammans ett interface. Anders explorativa jakt på Bengts blixt kan säkert fylla en hel uppsats.

Språket för bloggen är nu ändrat i wp-config från standardinstallationens engelska till ”sv_SE”.

Jag har även passat på att installera tillägget WordPress Mobile Edition som visar en mobilanpassad version för mobilklienter. Ibland behöver jag rensa cachen/cookies på Safari i min iPhone för att mobiltemat ska visas. Kommer och går och har antagligen med inställningarna för WP Super Cache att göra.

Nedan är de klienter som ska omfattas med standardinstallationen av WordPress Mobile Edition. Listorna kan redigeras i tilläggets inställningspanel. Kommentera gärna om hur du ser sidan med din mobila läsare.

Touchklienter

iPhone
iPod
Android
BlackBerry9530
LG-TU915 Obigo
LGE VX
webOS
Nokia5800

Mobila klienter

2.0 MMP
240×320
400X240
AvantGo
BlackBerry
Blazer
Cellphone
Danger
DoCoMo
Elaine/3.0
EudoraWeb
Googlebot-Mobile
hiptop
IEMobile
KYOCERA/WX310K
LG/U990
MIDP-2.
MMEF20
MOT-V
NetFront
Newt
Nintendo Wii
Nitro
Nokia
Opera Mini
Palm
PlayStation Portable
portalmmm
Proxinet
ProxiNet
SHARP-TQ-GX10
SHG-i900
Small
SonyEricsson
Symbian OS
SymbianOS
TS21i-10
UP.Browser
UP.Link
webOS
Windows CE
WinWAP
YahooSeeker/M1A1-R2D2

Bra information om hur man går tillväga för att flytta sin egenhostade wordpressblogg finner du på WordPress codexsidor.
http://codex.wordpress.org/Moving_WordPress

Här kommer det i alla fall att skrivas på svenska i fortsättningen. Men först ska jag dra igång ett intressant kompletterande projekt som jag nu tycker att tiden kommit ikapp.

Den här bloggen kommer att omfatta min privata arena.

First screen for konvolut (800x601)

The theme I have choosen when this post goes live is plainscape. I wanted a simple yet production ready theme to be able to get going right away. A quick search for the word ”plain” made a winner out of plainscape. I have edited the original theme slightly. The image border on the left and some minor tweaking of the CSS is my addition so far. By wrapping the page-div in a new logo-div and moving the function of ”margin auto” to logo, there are now a background image in logo that is visible by adding a left-margin to page. And the image-border adjusts together with the content on browser resize. It’s all in the CSS and HTML, go check it out The goal is to target 1024 x 768 screens as a minimum. We will have to wait and see if I am right on track about that.