• Posted on February 8, 2015 11:30 pm
    Mikael Karlsson
    No comments

    "Toven runt" är ett populärt motionslopp för cykel vid kristi himmelfärd varje år. Starten går vid Västrums kyrka och man cyklar 12 km runt sjön Toven tillbaka till kyrkan igen. Jag springer Toven runt istället. Eftersom jag bor i Helgerum startar jag där Västrumsvägen svänger av mot Helgerums slott och Rumma. Under söndagens tur passade jag på att dokumentera hur banan ser ut och var man tar av vid vägskälen. Min tanke har länge varit att dra ihop ett gäng som springer ett eller två varv och sedan samlas för en bit mat och nördar ner sig med löpningssnack. Ett Toven RUN alltså. Banan är 12 km, så två varv blir straxt över en halvmara. Tre varv är ett rejält långpass nära inpå en mara, och fyra varv skulle ju bli en utmärkt sneakultra på nära fem mil. Om man är flera som samlas så finns gott om parkering vid kyrkan. Nedan finns bildgalleriet med banan för Toven RUNt 12 km, Winter Edition 2015-02-08. Jag sprang banan på straxt under två timmar, och fotade samt grundredigerade bilderna på vägen. Min egen form av intervallträning. Springa en kilometer, stanna - fota - redigera, springa en kilometer till o.s.v. Hela passet blev 14 km med 2 km transportlöpning inräknad. Bilderna på slutet är ganska mörka eftersom jag sprang från kl 15-17 och solen hann gå ned. Det gjorde att det blev ett par fina kvällsbilder också :) Hör av dig om du är sugen på att hänga med på ett Toven RUNt.

    Foto, Löpning
  • Posted on March 30, 2014 11:59 pm
    Mikael Karlsson
    No comments

      Jag fick ryggskott förra veckan - med 8 veckor kvar till Stockholm Marathon 2014. Den starten kändes med en gång ganska fjärran. Men skam den som ger sig. Idag sex dagar senare var jag ute på mitt femte pass med löpträning. Totalt 13 km blev det, och korsryggen är i hyfsat skick. Lite trött i ryggmusklerna, men ingen direkt värk. Fantastiskt skönt. "Inget riktigt ryggskott" kanske någon tänker. Men tro mig, det var ett rejält ryggskott med lumbagolutande överkropp och en lunkande, stapplande skitnödig-style när jag gick. Tänk dig lutande tornet i Pisa med kläder på. Vi var bortresta när det hände. Väl hemma på kvällen, efter 25 mil i bilen, så kunde jag knappt ta mig ut ur bilen. Vid ett tillfälle höll jag på att kissa på mig när korsryggen krampade till och bäckenet slappnade av straxt därefter. Våga Vägra Ryggskott Det var då jag tog beslutet - "Våga Vägra Ryggskott". Med ett bastant grepp om två tunga väskor, för att få balans, stapplade jag in i huset och pälsade på mig ordentligt. Jag lät de tunga kängorna jag hade på mig sitta på, eftersom ett skobyte var en ren omöjlighet. Jag kunde helt enkelt inte böja mig ned och snöra av dem. Sedan tog jag en promenad på 5 km. Först gick det myyyycket långsamt, men efter några kilometer började ryggmusklerna slappna av när jag blev varmare i kroppen. Den femte kilometern provade jag att börja jogga lite kort. Det kändes rejält i ryggen vid varje nedslag, men värken gick ganska snart över i ett lätt molande. Nu var det bra att jag tränat "framfot" det senaste halvåret. Idag - Toven runt 13 km Sedan den dagen har jag varit aktiv alla dagar utom en. Idag på sjätte dagen blev det totalt 13 km löpning Toven runt med upp- och nedjogg inräknat. På dagens bilder ser du de fina omgivningarna jag har möjligheten att träna i. Miljön bidrar säkert till läkningen på sitt eget sätt och vis. Mina tidigare ryggskott har tagit runt tre veckor på sig för att sluta värka. Nu gick det alltså på sex dagar, utan smärtstillande dessutom. Att röra på sig hela tiden är tydligen jätteviktigt när man får ett "normalt" ryggskott. Gärna direkt första dagen, men försiktigt i början. Jag var denna gång säker på att det "bara" var en muskel jag sträckt, så jag var aldrig orolig för klämda nerver eller diskbråck. Då hade jag varit försiktigare. Yess! #sthlm42k 2014 känns nåbart igen :)

    Löpning
  • Posted on March 16, 2014 11:13 pm
    Mikael Karlsson
    No comments

    Jag gillar vägen bort mot Strandbo brygga. Gruset knastrar så härligt under skorna och bjuder på ett omväxlande underlag. Sträckan jag kallar Strandbo brygga ToR (tur och retur) är ca 5 km och har ett par korta och branta backar. Det är en bra snabbdistansbana med inbyggt backpass. Ett parti på hemvägen är ett ca 500 meter långt svagt motlut och har en knixig avslutning med brant stigning. Det är i den sista stigningen som sandlådan på en av bilderna finns. Det suger rejält när man tar i hela vägen upp. Strandbo brygga utgör vändplats för turen. Den fina utsikten mot öppet vatten gör att vändningen brukar ta ett par sekunder extra, även om tiduret är igång. Det är lätt att dröja sig kvar. Idag körde jag alltså ett pass "fotojogg". Tanken är att en fotojogg ska ge benen lite färskt syre, samtidigt som de får vila. Upplägget har lite intervallträning över sig med spring-stopp-foto-spring. Det är mycket roligare att stanna och fota när något intressant dyker upp, istället för att slaviskt köra intervaller efter klockan. Pulsen brukar variera rejält under en fotojogg.

    Löpning